Ett samboförhållande uppstår när två personer lever tillsammans som ett par i en gemensam bostad, utan att vara gifta. Detta förhållande kan vara av olika karaktär och längd, men det finns vissa gemensamma kännetecken som definierar det ur ett juridiskt perspektiv:
- Sambor delar en gemensam bostad: För att anses vara sambor, bör de två personerna spendera majoriteten av sin dygnsvila i samma bostad. Detta innebär vanligtvis att de delar hyra eller ägande av bostaden.
- Ett varaktigt förhållande: Ett samboförhållande är oftast långvarigt och stabilt.
- En gemensam hushållsföring: Sambor brukar också dela ekonomiska resurser och ansvar för hushållsarbete, matlagning, och andra vardagssysslor.
Vad som inte räknas som samboskap
Här är några exempel på vad som inte anses vara samboförhållanden:
- Kortvariga boenden: Kortvariga eller tillfälliga boenden tillsammans, såsom att dela en semesterbostad, betraktas vanligtvis inte som samboskap.
- Delade bostäder utan kärleksrelation: Att dela en bostad med någon utan att ha ett romantiskt förhållande räknas inte som samboskap.
- Separata bostäder: Om två personer lever separat i sina egna bostäder, även om de har ett romantiskt förhållande, anses de vanligtvis inte vara sambor i juridisk mening. Detta har prövats ett flertal gånger i domstolar senaste tiden med olika utslag, ofta i relation till underhåll eller bostadsbidrag.
Det är viktigt att vara medveten om de juridiska konsekvenserna av sitt samboförhållande. Att skapa ett samboavtal kan vara en klok åtgärd för att klargöra ekonomiska frågor och ansvar i förhållandet och kan vara särskilt viktigt om ni äger gemensam egendom eller har barn tillsammans. Det är vanligt att sambor inte upprättar egna avtal, varför sambolagen har utvecklats med ett syfte att skydda svagaste part om ett samboförhållande upphör.
Missa inte "Vem är sambo?" en Expertkommentar med analys av tre rättsfall
Om du kan bevisa att du ingår i ett samboförhållande eller inte, kan det ha avgörande betydelse i t.ex. försäkringsfall, rätt till bidrag eller vid frågor som vem som har rätt att behålla bostaden om relationen upphör. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har under 2023 avgjort tre mål som gällde rätt till bostadsbidrag där frågan var om sökanden var ensamstående eller sammanboende. Lars Bejstam beskriver bakgrunden till sambolagen och diskuterar utgången i HFD:s domar.