Vad hände?
Ett barn på en förskola i Västra Frölunda visade tecken på obehag – barnet satt still och verkade ledsen. Barnet höll sig för underlivet och barnskötaren frågade flera gånger om barnet behövde kissa, men fick nej. När hon frågade om barnet hade ont, svarade barnet ja och godkände att de kunde ”titta”.
Barnet klättrade frivilligt upp på ett skötbord och barnskötaren tittade på området utan att röra barnet. Barnskötaren var osäker på vad hon såg och tillkallade hon en kollega och gjorde ytterligare en undersökning – även då med barnets samtycke – och efter ytterligare frågor berättade barnet att ett syskon "brukade pilla där". Personalen gjorde därefter en orosanmälan.
Tingsrätten: Omsorg är situationsbunden
Åklagaren menade att barnskötaren agerat utan befogenhet, att den andra undersökningen av barnets underliv saknade tillräcklig motivering och att den kunde uppfattas som en kännbart kränkande handling. Därför väcktes åtal för ofredande.
Göteborgs tingsrätt friade barnskötaren. Man betonade att omsorgsansvar är ett brett och situationsbundet begrepp. Det är omöjligt att ha tydliga riktlinjer för varje enskild situation som kan uppstå i förskolemiljö, och personalens eget omdöme, empati och samarbete blir avgörande.
Barnskötaren hade inte rört barnet, utan endast tittat en kort stund efter att barnet själv uttryckt smärta och gett sitt medgivande. Domstolen menade att personalen lyssnat på barnet och agerat för att skydda det. Det fanns inget som tydde på tvång eller otrygghet.
Hovrätten: Inget hänsynslöst agerande
Hovrätten för Västra Sverige fastställde tingsrättens dom. Enligt hovrätten visar bevisningen att barnskötaren tittade igen för att hon var orolig, inte för att kränka barnet. Agerandet var inte hänsynslöst och därför inte straffbart som ofredande, enligt hovrätten.
Viktigt prejudikat
Det här fallet visar på komplexiteten i förskolepersonalens uppdrag. De ska skydda barn utan att överträda gränser – men de ska också våga agera vid oro. Domstolen lyfter vikten av att agera med empati och göra bedömningar i varje enskild situation samt att samverka med kolleger.
Det är också ett viktigt prejudikat kring var gränsen för straffrättsligt ansvar går inom ramen för omsorgsuppdraget i förskolan.