Strejk och andra stridsåtgärder – vad gäller?

I arbetslivet kan situationer uppstå där en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare eskalerar till en punkt där stridsåtgärder, som exempelvis strejk, blir aktuella. Det är viktigt att förstå både processerna och regelverken som styr dessa åtgärder för att kunna hantera dem på ett korrekt och professionellt sätt.

Strejk och andra stridsåtgärder – vad gäller?

När kan stridsåtgärder bli aktuella?

Strejk och andra stridsåtgärder uppstår oftast i samband med förhandlingar om kollektivavtal. När förhandlingarna mellan arbetsgivare och fackförbund strandar, det vill säga när man inte lyckas komma överens om exempelvis löner, arbetsvillkor eller arbetsmiljöfrågor, kan facket välja att ta till stridsåtgärder. Detta för ett att sätta press på arbetsgivaren. En strejk innebär att arbetstagare lägger ner arbetet under en viss tid. Andra former av stridsåtgärder är till exempel blockad (att hindra arbetsgivaren från att anställa nya arbetare under konflikten) och lockout (där arbetsgivaren stänger ute arbetstagare från arbetsplatsen).

Hur fungerar processen vid en strejk?

Innan en strejk kan genomföras måste facket varsla om strejk. Det innebär att de måste meddela både arbetsgivaren och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Varslet ska innehålla information om vilka arbetstagare som omfattas, vilka arbetsuppgifter som berörs och när strejken planeras att börja. Under denna tid kan Medlingsinstitutet, som är den statliga myndighet som ansvarar för att övervaka arbetsmarknadens relationer, kliva in för att försöka medla och få parterna att återuppta förhandlingarna. Målet är alltid att hitta en lösning utan att stridsåtgärder behöver genomföras.

Arbetsgivarens roll och ansvar

  • Förberedelser och riskbedömning: Inför eventuella konflikter är det viktigt att ha en plan för hur verksamheten kan fortgå vid en strejk. Detta inkluderar att bedöma vilka arbetsområden som kan påverkas mest och identifiera kritiska funktioner.
  • Kommunikation: Att ha en öppen dialog med både fackliga representanter och medarbetare är centralt. Det kan minska risken för att konflikter eskalerar och bidra till att skapa en förståelse för de olika ståndpunkterna.
  • Samarbete med Medlingsinstitutet: När ett varsel om stridsåtgärder lagts är det viktigt att samarbeta med Medlingsinstitutet och aktivt delta i medlingsförsöken.

Facklig representation och ansvar

För fackliga representanter är det viktigt att noggrant följa de regler som gäller för stridsåtgärder. Det är också avgörande att hålla en nära dialog med medlemmarna för att säkerställa att de förstår konsekvenserna av att delta i en strejk, inklusive förlorad lön under strejktiden.

Missa inte webbinariet för att lära dig mer

Under ett webbinarium den 3 oktober kommer Jonas Wiberg att gå igenom de grundläggande reglerna som styr arbetsmarknadens stridsåtgärder. Verktyg som kan bli aktuella för svensk arbetsmarknad, så som strejk, blockad, lockout, ”work-to-rule” och maskning avhandlas. Du får en tydlig överblick över vad som gäller vid potentiella arbetskonflikter, och hur både arbetsgivare och arbetstagare kan navigera i dessa situationer.

Anmäl dig här