Under den rådande coronakrisen har ett stort antal planerade huvudförhandlingar i de allmänna tvingats ställas in, vilket i sin tur påverkar handläggningstiderna och målbalanserna kraftigt.
Detta riskerar i sin tur att leda till ökade merkostnader, främst i form av högre ombudsarvoden.
I syfte att erbjuda en potentiell lösning på de långa handläggningstiderna och ökande kostnaderna har några av landets främsta processadvokater gått samman och tagit fram ett skiljenämndsalternativ.
– Jag såg alla nyheter om corona och insåg att många tvistemålsförhandlingar skulle behöva ställas in och kände att jag ville göra en insats. När jag ringde Christer Danielsson, Johannes Ericsson och Stefan Lindskog och några till för att berätta om iden och fråga om de ville vara med i projektgruppen eller som skiljedomare svarade alla ja, vilket var väldigt roligt, säger Olle Flygt, partner på Mannheimer Swartling och initiativtagare till projektet till Dagens Juridik.
”Vi har inga ekonomiska incitament”
Tanken med skiljenämndsalternativet är att det ska ske till en begränsad kostnad då all administration före ingåendet av skiljeavtal ska vara kostnadsfri och skiljedomarnas arvoden, i princip, ska vara fasta och betydligt lägre än i vanliga fall.
Det rör sig om så kallade dispositiva tvistemål där man antingen satt ut en tid för huvudförhandling eller avsett att göra det inom kort, men där corona gjort att ett avgörande av målet skjutits på framtiden. Genom skiljenämndsalternativet erbjuds nu parterna istället en ”paketlösning” för att få målet avgjort på kortare tid genom skiljedom.
– Man kan alltså komma i mål avsevärt snabbare genom denna lösning. Det är därför vi har skräddarsytt en lösning för de parter som avslutat skriftväxlingen i tingsrätten och fixerat sin inställning när det gäller yrkanden, grunder och bevisning, säger Olle Flygt.
De fyra advokaterna i projektgruppen agerar ”råd” och avgör huruvida ett mål är lämpligt för skiljenämndsalternativet. Ingen av dessa tar betalt för sin tid och kommer inte heller att agera skiljedomare i något av målen utan lämnar endast förslag till parterna.
– Det är viktigt att understryka att vi gör detta för att vi vill hjälpa domstolarna och de parter som är intresserade av en snabbare lösning. Vi har inga ekonomiska incitament i detta utan det handlar om att avlasta domstolarna som just nu står under väldigt högt tryck, säger Olle Flygt.
– Jag ser det som att varje mål vi kan lämna över från domstolarna till en skiljenämnd är en vinst i denna extraordinära situation, säger Johannes Ericson, delägare på Setterwalls.
Ska ha automatisk stupstock
När rådet tittat närmare på målet får parterna ett förslag till tvistlösning där det anges en skiljenämnd som utgörs av tre erfarna skiljedomare, såvida inte tingsrätten planerat att avgöra målet med en domare eller om rådet anser att det är lämpligare med endast en skiljedomare.
Den som föreslås som skiljedomare ska ”med stor säkerhet” kunna vara tillgänglig för slutförhandling under resten av året och ska även ha förklarat sig ”inte känna till något förtroendeskadligt förhållande rörande tvisten och ha accepterat att ta uppdraget för den ersättning som rådet avser att föreslå”.
Det skiljeavtal som ingås mellan parterna ska ha en automatisk stupstock innebärandes att parterna inte får komma med nya yrkanden och grunder eller ny bevisning om inte skiljenämnden bedömer att det finns starka skäl för undantag.
– Detta kommer också att påskynda processen och leda till just sådana snabba avgöranden som vi tar sikte på, säger Olle Flygt.
Förutom de fyra advokaterna som utgör rådet kommer Setterwalls Advokatbyrå även bistå med biträdande jurister som hjälper till med det administrativa arbetet.
– Där går vår byrå in med biträdande jurister som hjälper till och jag känner att detta är en situation där vi som affärsjurister, på ett konkret sätt, får hjälpa till att avlasta domstolarna. Det tycker jag känns bra, säger Johannes Ericson.
”Allt kan göras på länk – då minskar vi smittspridningen”
Parterna ska även åta sig att medverka till förenklingar av förfarandet så långt det går. Det kan exempelvis handla om att hela, eller delar av, slutförhandlingen kan genomföras med telefon- eller videokonferenser.
– På så sätt kan vi även minska smittspridningen av coronaviruset, vilket är positivt, säger Olle Flygt.
Målsättningen är sedan att skiljedomen ska meddelas inom tre veckor från avslutad slutförhandling, vilket bland annat möjliggörs genom att man, i vissa fall, kommer med något kortfattade domskäl.
– Vi är väldigt glada över att kunna presentera detta alternativ och vi har redan fått positiv respons från såväl domare i allmän domstol som från de tilltänkta skiljedomarna. Från början kommer det främst att röra mål som skulle avgjorts i Stockholmsområdet, men jag ser gärna att någon från andra delar av landet hör av sig och gör något liknande där, eller att parter i domstolar utanför Stockholmsområdet hör av sig till oss, säger Olle Flygt till Dagens Juridik.