Den 3 oktober i år genomförde Domstolsverket en av sina största driftsättningar någonsin, när verksamhetsstödet Digitalt brottmålsavgörande, eller DiBa, infördes på landets tingsrätter. Från en dag till en annan var det inte längre möjligt att skapa avgörandetypen ”dom i brottmål” i ärendehanteringssystemet Vera utan DiBa är nu obligatoriskt för samtliga straffrättsliga avgöranden. Brottmålsdomarna har blivit helt digitala och skrivs inte längre ut på papper – och domaren undertecknar inte heller handlingen fysiskt.
Landets 48 tingsrätter hade under slutet av september satt av tid för att utbilda personalen inom det nya systemet. En friktionsfri övergång var trots detta kanske inte att vänta, men få hade nog förutsett den kritikstorm som blåst upp i kölvattnet av systemskiftet. Utspelen på sociala medier har fullkomligen haglat den senaste tiden och i princip samtliga aktörer som uttalat sig har varit negativa.
Domslut, yrkanden och överklagandehänvisning genereras i det nya systemet automatiskt utifrån ett system med obligatoriska ”kort”, där de svar som fylls i blir tingsrättens dom.
Slutprodukten har en rad förinställda parametrar vad gäller typsnitt, formateringar och skiljetecken som tycks ha fått den svenska domarkårens nackhår att resa sig.
Det som kanske fått mest kritik är dock den svåröverskådlighet som det automatiserade systemet resulterar i, inte minst när det handlar om flera tilltalade och flera gärningar. Detta illustreras till exempel i tingsrättsdomen om de så kallade påskkravallerna i Norrköping som refererades i Lexnova i tisdags.
En annan tingsrätt har valt att gå så långt som att i en dom uttryckligen be om ursäkt för den utformning som det nya systemet resulterat i för läsaren. Under en särskild punkt i domen med rubriken ”Angående det nya digitala brottmålsavgörandet” står bland annat följande att läsa:
”Systemet innehåller tyvärr trots införandet ett stort antal fel och brister som på ett påtagligt negativt sätt påverkar domstolen och dess möjligheter att återge yrkanden och utforma domslut på ett tillfredställande sätt. Tingsrätten beklagar särskilt att domslutet har fått en sådan oöverskådlig utformning och förväntar sig att detta kommer att kunna åtgärdas av Domstolsverket snarast.”
DiBa medför stora fördelar när det gäller informationsutbytet mellan myndigheter, där myndigheter som har tillgång till systemet nu automatiskt kan ta del av relevant information utan att domen behöver skickas över manuellt. För allmänheten finns det också vissa fördelar, som att med ett klick kunna hoppa till olika delar av en längre dom via hyperlänk. Dessa fördelar har dock helt hamnat i skymundan av kritiken mot de nya domarnas utformning och svåröverskådlighet.
Domstolsverket flaggade redan inför driftsättningen för att man efter bytet ska vidareutveckla DiBa och att man bland annat kommer att genomföra ”ytterligare förändringar i domens utseende”. Om dessa blir till det bättre eller inte får framtiden utvisa.