I Sverige regleras sådana här frågor av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (LPT). Enligt denna lag har olika aktörer, inklusive finansiella institutioner och vissa typer av företag, skyldigheter att vidta särskilda åtgärder för att förhindra och upptäcka penningtvätt. Dessutom har EU:s direktiv, särskilt det fjärde penningtvättsdirektivet, införts för att stärka insatserna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Hur kan du som företagare förhindra att kriminella använder sig av din verksamhet för att tvätta pengar?
1. Identifiera verkliga förmånstagare
Företag bör noggrant undersöka och identifiera vem som är den verkliga förmånstagaren bakom affärstransaktioner. Detta hjälper till att förhindra användningen av företag för att dölja verkliga ägare eller för att tvätta pengar.
2. Utför grundlig kundkännedom (KYC)
Företag bör genomföra KYC-processer för att bekanta sig med sina kunder och deras transaktionsmönster. Detta innebär att samla in och verifiera information om kundernas identitet och affärsaktiviteter för att bedöma deras risk för penningtvätt.
3. Rapportera misstänkta transaktioner
Företag har en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner. Detta inkluderar transaktioner som verkar ovanliga, avvikande eller inte har någon uppenbar affärsmässig förklaring.
Missa inte det kostnadsfria webbinariet
Den 27 mars klockan 12 håller Marie Wallin i ett kostnadsfritt webbinarie om penningtvätt. Marie är jurist och författare med bakgrund som bland annat kammaråklagare och sakkunnig inom Polismyndigheten och på Brottsförebyggande rådet. Hennes webbinarie ger en introduktion till de straffrättsliga reglerna om penningtvätt, hur de straffrättsliga riskerna vid betalningar och transaktioner ser ut och vikten av att veta detta för att inte begå brott på jobbet. Hon kommer också ge sin analys av två HD-domar om näringspenningtvätt: "Advokatens överföringar” och ”Näringspenningtvätten i Dackom Bygg”.