Inledning
En utbredd uppfattning är att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten utan att begå avtalsbrott eftersom en avbeställning av kontraktsarbeten är att betrakta som avgående arbeten enligt kap 2 § 3 i AB 04 och ABT 06. Det avgående arbetet ska sedermera regleras genom slutavräkningsregeln i kap 6 § 11 i AB 04 och ABT 06.
I den juridiska litteraturen har den synpunkten förts fram att en avbeställning inte är att likställa med avgående arbete och att det för att vara fråga om ett avgående arbete krävs att det finns ett samband med ett ändrings- eller tilläggsarbete. Avbeställning av kontraktsarbeten utan samband med tilläggs- eller ändringsarbeten skulle därför inte vara avgående arbeten. Eftersom AB 04 och ABT 06 saknar bestämmelser om avbeställningsrätt har beställaren inte möjlighet att avbeställa sådana kontraktsarbeten utan att ådra sig skadeståndsskyldighet.
Huruvida en beställare enligt AB 04 och ABT 06 har rätt att avbeställa vilka kontraktsarbeten som helst utan att begå avtalsbrott och ådra sig skadeståndsskyldighet har såvitt vi kunnat utröna inte prövats i domstol, i vart fall inte i överrätt.
Avgående arbeten i AB 04 och ABT 06
Av kap 2 § 3 framgår att entreprenören är berättigad och skyldig att under entreprenadtiden utföra sådana ÄTA-arbeten som föreskrivs av beställaren.
Avgående arbeten nämns i kap 6 § 7 punkten 2 där det framgår att värdet av avgående arbete ska fastställas till det belopp varmed arbetet ingår eller beräknas ingå i entreprenadsumman.
Avgående arbete anges i den så kallade slutavräkningsregeln i kap 6 § 11. Av första stycket i nämnda bestämmelse framgår att efter entreprenadtiden ska slutavräkning ske mellan summan av tillägg och summan av avdrag. Om denna avräkning resulterar i att värdet av avgående arbeten överstiger värdet av tillkommande arbeten ska 10 procent av skillnaden gottskrivas entreprenören. Av andra stycket framgår att om skillnaden mellan värdet av avgående och tillkommande arbeten överstiger 20 procent av kontraktssumman ska entreprenören utöver vad som föreskrivs i första stycket erhålla skälig ersättning för den uteblivna vinst som belöper på den del av skillnaden som överstiger 20 procent.
I kommentaren till kap 6 § 11 anges att bestämmelsen är utformad för fastprisentreprenader, men att även vid löpande räkning ska entreprenören vid slutavräkning kompenseras för därigenom orsakad kostnad samt i skälig utsträckning för den uteblivna vinst som följer av avbeställningen.
Varken AB 04 eller ABT 06 innehåller någon definition eller förklaring avseende vad som är att betrakta som avgående arbeten. Inte heller anger AB 04 och ABT 06 – i vart fall inte uttryckligen – att beställaren har en rätt att avbeställa arbeten.
Tidigare upplagor av standardavtalen
Avgående arbete är ett begrepp som används i AB 72 och med hänsyn till systematiken är det uppenbart att med ändringar – som visserligen inte finns med i AB 72:s begreppsbestämningar – avses även avgående arbeten.
I AB 72:s slutavräkningsregel (kap 6 § 8) anges att efter entreprenadtiden ska slutavräkning ske mellan summan av tillägg och summan av avdrag. Med avdrag menas avgående arbete. Vad gäller slutavräkningsregeln, som i princip haft samma innehåll sedan AB 54, så anges i Motiv AB 72 att avräkningsprincipen i bestämmelsen överensstämmer med en av grundtankarna i köplagen, nämligen att part inte utan påföljd ensidigt kan minska åtagandets omfattning.
I AB 92 och ABT 94 används inte heller ÄTA-arbeten som ett begrepp. I AB 92:s och ABT 94:s begreppsbestämningar finns dock följande definition av begreppet Ändring; ”ändring av kontraktsarbetena innefattande även enbart avgående arbeten.”. Avgående arbeten är alltså en ändring enligt AB 92 och ABT 94. Av kap 2 § 2 i AB 92 och ABT 94 framgår att entreprenören är skyldig att under entreprenadtiden utföra av beställaren föreskrivna ändringar, vilket alltså innefattar avgående arbeten. Slutavräkningsregeln i AB 92 och ABT 94 (kap 6 § 9) har samma innehåll som i AB 72.
Tidigare upplagor av standardavtalen saknar alltså definition och förklaring avseende vad som är att betrakta som avgående arbeten. Inte heller anges uttryckligen att beställaren har en rätt att avbeställa vilka kontraktsarbeten som helst.
Avbeställningsrätt enligt dispositiv rätt
Någon generell rätt för en köpare/beställare att undslippa avtalsbundenhet genom att ”avbeställa” en vara/tjänst utan att begå avtalsbrott och att ådra sig skadeståndsskyldighet föreligger inte enligt dispositiv rätt.
Avtalsparter kan givetvis komma överens om att det finns en rätt till avbeställning, t.ex. ”öppet köp” (jfr 16 § köplagen och 8 § tredje stycket konsumentköplagen). I viss lagstiftning finns även en rätt till avbeställning – men då oftast med skadeståndsskyldighet som följd (se t.ex. 52 § andra stycket köplagen, 37 § konsumentköplagen och 42 § konsumenttjänstlagen).
För det fall någon avbeställningsrätt varken följer av tillämplig lagstiftning eller har avtalats mellan parterna innebär en avbeställning att den avbeställande parten begår avtalsbrott eftersom denne därigenom meddelar att han eller hon inte avser att uppfylla avtalet. En beställare som ”avbeställer” utförande av arbete som man kommit överens om ska utföras begår alltså avtalsbrott vilket medför skadeståndsskyldighet intill det positiva kontraktsintresset.
Om beställaren och entreprenören i en entreprenad kommit överens om att entreprenören ska utföra vissa kontraktsarbeten och man inte har avtalat om några specifika villkor skulle beställaren enligt dispositiv rätt alltså inte ha möjlighet att avbeställa kontraktsarbeten utan att begå avtalsbrott med skadeståndsskyldighet som följd.
Analys
Som redogjorts för ovan är det en utbredd uppfattning att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten utan att begå avtalsbrott eftersom de arbeten som avbeställs är att betrakta som avgående arbeten som regleras i slutavräkningsregeln i kap 6 § 11.
Vi menar att det finns brister i detta resonemang. Regeln i kap 6 § 11 anger endast att en slutavräkning ska ske mellan summan av tillägg och summan av avdrag samt att viss procent av skillnaden ska gottskrivas entreprenören om värdet av avgående arbeten överstiger värdet av tillkommande arbeten. Slutavräkningsregeln anger således inte uttryckligen att beställaren har en generell rätt att avbeställa arbeten och ordalydelsen kan enligt vår mening inte heller tolkas innebära detta. Endast det förhållandet att det i kommentaren till kap 6 § 11 anges att det är fråga om en avbeställning kan inte anses medföra att bestämmelsen uttryckligen ger beställaren en generell rätt att avbeställa vilka kontraktsarbeten som helst.
Som stöd för uppfattningen att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten har även anförts att detta följer av kap 2 § 3. Resonemanget bygger på att om entreprenören såsom föreskrivs i kap 2 § 3 har en skyldighet att utföra ÄTA-arbeten borde det innebära att entreprenören också är skyldig att acceptera att beställaren avbeställer arbeten.
Vi anser att det är mer korrekt att hänvisa till kap 2 § 3 som stöd för uppfattningen att beställaren har en generell avbeställningsrätt än till slutavräkningsregeln i kap 6 § 11. Rent språkligt anges dock i kap 2 § 3 endast att entreprenören är skyldig att utföra sådana ÄTA-arbeten som föreskrivs av beställaren. Det är svårt att hävda att bestämmelsen uttryckligen föreskriver att beställaren har en generell avbeställningsrätt eftersom bestämmelsen endast föreskriver att entreprenören har en skyldighet att utföra ÄTA-arbete. Man kan inte rimligen mena att en skyldighet att utföra något rent språkligt går att likställa med en skyldighet att inte utföra något. Det anges inte att entreprenören är skyldig att tåla att inte utföra arbeten och att beställaren kan avbeställa utförande av vissa kontraktsarbeten utan att det har samband med en ändring eller ett tillägg. Om man avsett att bestämmelsen skulle innebära att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten och således göra ett avsteg från dispositiv rätt är bestämmelsen olyckligt formulerad enligt vår mening.
Om man tolkar kap 2 § 3 i AB 92 och ABT 94 i ljuset av begreppsbestämningen avseende ”Ändring” är det enligt vår uppfattning så att beställaren har en möjlighet att föreskriva avgående arbeten utan att det har samband med ett ändrings- eller ett tilläggsarbete. Det förhållandet att det även i kap 2 § 3 i AB 92 och ABT 94 anges att entreprenören är skyldig att utföra av beställaren föreskrivna ändringar måste mot bakgrund av att det i begreppsbestämningen anges att en ändring även avser enbart avgående arbeten tolkas på det sättet att entreprenören är skyldig att acceptera att beställaren avbeställer arbeten trots att samband med ändring- eller tilläggsarbete saknas. Om denna tolkning inte görs framstår formuleringen ”enbart avgående arbeten” i begreppsbestämningen som helt överflödig vilket inte kan ha varit tanken.
Genom att i stället för ”Ändring” använda sig av begreppet ”ÄTA-arbete” i AB 04 och ABT 06 där ändringsarbeten och avgående arbeten rent språkligt framstår som två skilda företeelser förloras sammanhanget som medför att kap 2 § 3 i ljuset av begreppsbestämningen bör tolkas som att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten.
Enligt vår mening har man i AB 04 och ABT 06 dock inte avsett att göra någon materiell förändring vad gäller beställarens rätt att (av)beställa avgående arbeten. Endast sett till ordalydelsen i AB 04 och ABT 06 är det tveksamt om det är möjligt att uttolka att beställaren har en generell rätt att avbeställa kontraktsarbeten om det inte är fråga om avgående arbeten som har ett samband med ändringsarbeten eller tilläggsarbeten.
Om ett entreprenadavtal där AB 04 och ABT 06 gäller som allmänna bestämmelser mellan två parter ska avtalets innehåll inte fastställas utifrån vad man tror att författarna till AB 04 och ABT 06 avsett, utan i stället i enlighet med den gemensamma partsavsikten i första hand. Detta torde väldigt sällan lösa frågan om beställaren har en generell avbeställningsrätt. Därefter får man titta på ordalydelsen och om ordalydelsen medger olika tolkningar eller inte något besked alls ska ledning sökas i systematiken och övriga villkor i standardavtalet. Om inte dessa moment innebär en lösning på frågan får avtalsvillkoret tolkas i ljuset av dispositiv rätt. Även allmänna avtalsrättsliga principer kan ge vägledning för tolkningen. Slutligen kan en rimlighetsbedömning behöva göras. (Se t.ex. NJA 2013 s. 271, NJA 2013 s. 1174 och NJA 2014 s. 960.) Vår uppfattning är att ordalydelsen i AB 04 och ABT 06, till skillnad mot vad som är fallet med AB 92 och ABT 94, kan medge olika tolkningar vad gäller beställarens rätt att avbeställa kontraktsarbeten. Det framgår inte uttryckligen vad avgående arbeten är och bestämmelsen i kap 2 § 3 kan visserligen tolkas som att beställaren har en generell avbeställningsrätt, men det går även att tolka bestämmelsen som att den inte medför en rätt för beställaren att avbeställa vilka kontraktsarbeten som helst.
Om Lexnova Analyserar
Analysen är en kortversion av expertkommentaren som finns i sin helhet här.